Hur skriver man x är lika med allt förutom 3

Vi kan åtgärda alla andragradsekvationer som äger en svar med PQ &#; formeln. Och på grund av de ekvationen som besitter alla tre sorters begrepp, det önskar säga andragrads-, förstagrads- samt konstantterm, besitter vi ej så många annat omröstning, förutom kanske kvadratkomplettering. på denna plats är ett typisk andragradsekvation som måste lösas tillsammans PQ.

Andragradsekvationen äger både ett andragrads-, förstagrads- och konstantterm.

En sätt för att sammanfatta varenda andragradsekvation existerar att notera dem vid så kallad allmän form. Så här.

Allmän form

$ax^2+bx+c=0$

där $a,$ $b$ samt $c$ existerar konstanter samt $a≠0$

Och nära de tillfällen då $a,$ $b$ samt $c$ samtliga är skilda från noll, vilket leder till för att alla tre sortens begrepp finns inom ekvationen, använder vi alltså lösningsformeln/PQ-formeln.

Lösningsformeln

Andragradsekvationen  $x^2+px+q=0$2++=0  äger lösningarna

$x_{1,2}=$1,2=$-\frac{p}{2}\pm\sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q}$−2±√(2)2−

Vid enstaka första anblick är detta förståeligt för att lösningsformeln upp

I ett vanligt koordinatsystem skriver vi punkter med hjälp av ett talpar, där vi kallar det första talet x-koordinaten och det andra talet y-koordinaten. Vill vi till exempel ange den punkt där x -värdet är lika med 2 och y -värdet är lika med 3, då skriver vi den punkten så här: (2, 3). 1 vad betyder tecknet<? 2 2x? Nu har vi ett x i båda faktorerna. Vi skriver ut alla multiplikationstecknen, så det blir tydligt. Sedan kan vi lägga alla x:n sist, och börja räkna från vänster: 3 · 2 = 6. Men vad är x gånger x? Det är x i kvadrat! 3x · 2x är lika med 6x 2. 3 mindre än 1 4 A = {x | 3 x med noll) 0 = {0,1,2,3,4, } 0 ∈ 0: 1: naturliga tal / heltal (utan noll. 5 Hej! Du kan skriva de fyra fallen såhär. Fall 1: Alla tal x som uppfyller - ∞ x 3, exempelvis x = - 4. För detta x-värde är | x + 3 | = | - 1 | och | x - 2 | = | - 6 | och | x - 1 | = | - 5 | vilket indikerar att olikheten är. - (x + 3) + 2 · (- (x - 2)) - 2 · (- (x - 1)) ≤ 4 ⇔ - x ≤ 5 ⇔ x ≥ - 5. 6 x. Och på liknande vis skriver man sällan ut koefficienten $1$ 1. Skrivsättet $x$ x motsvarar underförstått $1\cdot x$ 1 · x. 7 algebraiska uttryck 8 Det här uttrycket utläser man som "funktionen f av x går mot oändligheten när x går mot 0". 9 Det spelar ingen roll vad täljaren är. 10 Vad betyder Likamedtecken med tre streck? Ibland skrivs detta med ett likhetstecken med tre streck för att betona skillnaden. Till exempel betyder f (x) = 0 att funktionen f är noll för detta x medan f (x) ≡ 0 innebär att f är noll för alla x (f säges vara identiskt noll). 11

Gränsvärde

När vi gick igenom rationella funktioner kom oss fram mot att funktioner, oftast betecknade f(x), har något som kallas definitionsmängd, vilket betyder vilka variabelvärden x, som är tillåtna för just den funktionen. 

Om vi tittar på ett funktion som

$$f(x)=\frac{1}{x^{2}}$$

så ser oss direkt för att x ej får äga värdet noll, eftersom divisor (x2) då blir noll. Men vad händer tillsammans funktionens värde när oss befinner oss nära x=0? Ett god sätt för att undersöka detta är genom att rita upp funktionens graf. en annat sätt är för att skapa ett tabell var vi provar vilka värden funktionen får, när oss väljer variabelvärden som ligger allt närmare det odefinierade värdet x=0

xf(x)
-11
-0,1
-0,01
11
0,1
0,01

När vi provar mindre samt mindre värden på x (positiva alternativt negativa), således märker oss att detta inte finns någon övre gräns till hur stort funktionsvärdet är kapabel bli. oss säger då att funktionsvärdet går mot oändligheten, ∞, efte

Jag har enstaka svår mattefråga som jag har numeriskt värde olika lösningar på dock jag önskar veta angående de existerar rätt.

Ali Al Bayati skrev:

[]

så jag fråga om min lösning existerar rätt samt jag fråga om man kan åtgärda uppgiften vid ett annat sätt

[]

x + y = 20

x = 20 - y 

1/(y) + 1/y = 5/24 

1/(-y - 20) + 1/y = 5/24

Det på denna plats steget stämmer inte.

Du förmå inte notera om 1/(y) som 1/(-y). Det existerar inte identisk uttryck. ni menar antagligen 1/(-(y)), vilket stämmer.

(-y)/y(y) + (y)/y(y)

(-y) + y - 20/y(y - 20) = 5/24

Här förlorar du för att skriva parenteser runt täljaren och divisor igen. detta borde stå (-y+y)/(y(y))

/y(y - 20) = 5/24 

24y(y) * ()/y(y - 20) = 24y(y) * 5/24

24*() = y(y)5

24*() = 5y(y)

= 5y² - y 

() - (5y² - y) = 5y² - y - 5y² - y 

- 5y² + y  = 0

-5y² + y - = 0

Faktorisera 

-5(y² - 20y + 96) = 0

Mönster för summa och vara i andragradsekvation tror jag. (ax² + bx + c) man ska leta reda vid två anförande som bör bli n

Ekvationslösning

I tidigare segment i årskurs 9 besitter vi även lärt oss hur oss förenklar formulering som innehåller parenteser.

Nu bör vi öva på för att lösa ekvationer där båda leden innehåller variabler samt ekvationer var nämnaren inom en kvot innehåller variabler.

Ekvationslösning med balansering

Att lösa ett ekvation innebär att oss hittar värden på dem variabler likt finns inom ekvationen, vid ett sådant sätt för att ekvationens båda sidor blir lika tillsammans med varandra.

I detta här avsnittet ska oss lösa en antal ekvationer, men oss ska börja med för att repetera hur vi fullfölja när oss löser ekvationer med hjälp av metoden balansering.

Balansering innebär att då vi mot exempel adderar, subtraherar, mångfaldigar eller dividerar den en sidan från en ekvation, då måste vi även göra noggrann samma sak på den andra sidan för för att likheten mellan de båda sidorna bör fortsätta för att gälla.

Låt oss säga för att vi äger den denna plats ekvationen:

$$ 2x+4=6$$

Om vi mot ekvationen mot exempel adderar 2 mot den en sidan, då